Om särskiljande grupperingar

Stöder jag specifika sexuella minoriteter?

Nej, precis som om jag inte stöder svarta liv, vita liv och så vidare. Vi står bakom anständiga människor; det finns inget behov av att dela upp eller ägna särskild uppmärksamhet åt någon specifik grupp baserad på hudfärg eller sexualitet.

Vi som bor i Konungadömet Unixploria är dock medvetna om bristen på jämlikhet när det gäller minoritetsgrupper i den makronationella-och mikronationella världen. Vi gör i skrivande stund de sista justeringarna av vårt Toleransedikt för att tillgodose alla våra medborgares behov i syfte att minska ojämlikhet och intolerans.

En tacksam gåva

Idag förlänades Collectioseums avdelning för skrivutensilier en enastående gåva bestående av drygt 2000 reklampennor.

Glädjen blev givetvis stor bakom kulisserna på museet! Donationen kommer nu att genomsökas grundligt för att sedan fotograferas och katalogiseras.

Kaveldun

Kaveldun är ett växtsläkte. Kaveldun ingår i familjen kaveldunsväxter med 8–15 arter som förekommer i nästan hela världen. Släktet beskrevs först av Carl von Linné.

Exempel på användning

“Kaveldun har en cigarrliknande fröställning.”

Handbok för storsamlare

Vad gör en museiintendent i sommarvärmen i väntan på nya saker att klassificera och ställa ut? Jo, han läser givetvis böcker om samlande!

Nu senast kom jag över Handbok för storsamlare av Linnéa Kylén. Det är en underbar liten bok som i första hand riktar sig till en yngre läsekrets, men som med fördel även kan läsas av mogna män och kvinnor.

Boken går på ett förtjänstfullt sätt igenom såväl samlarområden som samlandets historia med fokus på svenska storsamlare. Illustrationerna är magnifika och texten medryckande och intresseväckande från början till slut.

Jag rekommenderar varmt boken till alla som begåvats med ekorrens aptit på samlande!

Skovel

En skovel är en form av spade med rak bladkant. I mer daglig språkdräkt används ofta synonymen “skyffel”.

Exempel på användning

“Kan du räcka mig skoveln?”

Skriv dagbok!

Ett tips för alla vilsna själar i vårt rike är att börja föra dagbok. Att skriva för hand ger struktur och välbehövlig självreflektion.

1. Strukturera dina tankar

Dagböcker hjälper oss att organisera våra tankar och göra dem begripliga. Du kan skriva ned dagliga händelser, tankar och känslor om vissa upplevelser. Genom att använda markörer (färgkoder etc.) i din dagbok kan du dessutom strukturera innehållet för att lättare hitta det du söker vid ett senare tillfälle.

2. Förbättra ditt skrivande

Dagboksskrivande hjälper dig att träna din språkliga förmåga. Om du vill öva eller förbättra ditt skrivande är det bästa du kan göra att just skriva. Det finns dessutom belägg för att det du skriver för hand stimulerar hjärnan på ett bättre sätt än att skriva med digitala verktyg. Att din handstil dessutom kan bli vackrare är en extra bonus.

3. Planera och uppnå dina mål

En dagbok kan med fördel användas för att skriva ned dina planer, projekt och mål. Genom att skriva ner dem i en dagbok kan du enkelt se dina framsteg och få motivation till att fortsätta fokusera på nästa delmål. Personligen använder jag min Filofax till att planera saker jag behöver göra, både yrkesmässigt och privat. Det är ett utmärkt sätt att få koll på både tankar, projekt och ekonomi.

4. Skriv ned idéer när du vill

Fördelarna med att skriva dagbok är att du kan skriva ned alla dina idéer på ett ställe när som helst och var som helst. Närhelst en idé uppkommer kan du skriva den i din dagbok. Du är inte beroende av digitala distraktioner eller nätuppkopplingar; det enda som krävs är din dagbok och en penna.

5. Lindra stress

Att skriva ner dina känslor hjälper dig att minska oro, frustrationer och bekymmer. Att föra över tankar till papper kan hjälpa dig att släppa ut stress som du burit på. Ofta blir tankar klarare om de får vila en dag. Ta en titt på gamla anteckningar. Kanske ser du på problem med nya ögon.

6. Självreflektera

Att föra dagbok är ett bra sätt att hjälpa oss att ta ett steg tillbaka och reflektera över oss själva. Vi kan reflektera över vad vi gjort idag och skriva det i vår dagbok. Ett bra tips är att avsluta varje dag med kvarts skrivande för att summera dagen. Anteckningarna hjälper oss att se tillbaka på våra liv, hur vi har förändrats och vad vi kan göra för att förbättra oss själva.

7. Öka ditt minne

Din hjärna kommer sannolikt att lagra information som du har skrivit ner i din dagbok. Din hjärna kommer att göra starkare kopplingar med den information du har lärt dig efter att du skrev dem i en dagbok. Allt detta göra sammantaget att du enklare minns saker som är betydelsefulla för dig.

8. Inspirera kreativiteten

Att skriva en dagbok är ett bra sätt att släppa loss din kreativitet. Alla har en potential att vara kreativa, även om vi inte har upptäckt det ännu. Din dagbok är det bästa stället att börja utforska din inre kreativitet.

Toleransediktet anno 2020

Nya reformer är på väg att klubbas igenom som i första hand påverkar rättigheterna för sexuella och religiösa minoriteter, spädbarn och barn, äldre, sjuka samt de rättigheter som djur och natur alltför länge saknat.

Toleransediktet anno 2020 kommer att ge utsatta grupper i vårt samhälle en röst, en möjlighet att göra sig hörda. Det är dags att göra en politisk verklighet av den tro och de idéer som vårt rike grundades på. Det är dags att dela med sig av kärleksbudskapet med alla som bor i vårt land.

Matsäck

En måltid, som förbereds hemma och bärs för att ätas någon annanstans, som i skolan, på arbetsplatsen, eller på en utflykt. 

Exempel på användning

“Har du packat matsäcken?”

Bibelns böcker

Som de flesta vet är Bibeln inte bara en bok, den är i själva verket ett biblioteket av böcker för andlig förkovran. Låt oss därför börja detta studium med att först klargöra hur böckerna tillkommit samt hur de hänger ihop inbördes.

Bibeln är alltså inte en utan i själva verket 66 olika böcker, alla med sitt eget innehåll, och ändå sammanhängande. Här följer de i tur och ordning med kortfattade sammanställningar om innehållet i respektive bok.

Gamla Testamentet

Lagen

Första Mosebok – Om alltings början, skapelsen och mänsklighetens historia.

Andra Mosebok – Israels folk lämnar Egypten. De tio budorden. Tabernaklet byggs.

Tredje Mosebok – Lagar om religiösa ceremonier och vardagsliv. Guds helighet.

Fjärde Mosebok – Israeliternas fyrtioåriga vandring i Sinaiöknen.

Femte Mosebok – Tal av Moses, att Gud har räddat och välsignat sitt folk.

De historiska böckerna

Josua – Moses efterträdare. Israels intåg i Kaanan. Förnyelsen av Guds förbund.

Domarboken – Lokala domare i Israel. Tron på Gud håller Israels stammar samman.

Rut – En moabitiskt kvinna gifter sig med en israelit. Om förtröstan på Israels Gud.

Första Samuelsboken – Uppkallad efter domaren Samuel, Gud tar del i den israelitiska nationens historia.

Andra Samuelsboken – Om Davids regering som kung.

Första Konungaboken – Salomo. Nationens delning. Profeter framträder.

Andra Konungaboken – De två kungarikenas historia. Jerusalems förstöring genom Nebukadnessar.

Första Krönikeboken – Släktregister. Trots olyckorna håller Guds sitt löfte att ta hand om sitt folk.

Andra Krönikeboken – Skriven för israeler som återvände från exilen. Tempelbygget. 

Esra – Judarnas återkomst från fångenskapen i Babel. Esra hjälper till att återupprätta Israels religion.

Nehemja – En landsflyktig jude för en grupp israeliter tillbaka till Jerusalem. Att fullständigt förtrösta på Gud.

Ester – En judisk hjältinna räddar israeliterna från utplåning. Här nämns också Purimfesten.

Vishetslitteraturen

Job – En god man som drabbas av katastrof. Lidandets mening betraktad ur många synvinklar.

Psaltaren – Lovsånger, böner och dikter som framfördes i den israelitiska gudstjänsten.

Ordspråksboken – Vishetslitteratur för ett gott och gudfruktigt liv. Råd från dag till dag.

Predikaren – Betraktelse av en människas liv. Iakttagelser, tankar och ordspråk från filosoferna. 

Höga visan – Dikter om kärleken mellan man och kvinna, om lust och glädje.

Profeterna

Jesaja – talade om Guds makt och gav ett budskap om hopp för hans folk.

Jeremia – varnade om Guds straff för avgudadyrkan och synd.

Klagovisorna – fem sorgedikter över Jerusalems fall och fångenskapen som följde.

Hesekiel – varnade för Guds straffdomar, betonade varje individs ansvar inför Gud. Om hjärtats förvandling.

Daniel – uppmuntrade i en tid av förtryck, gav visioner om framtiden, om världsväldets uppkomst och fall.

Hosea – talade mot Israels avgudadyrkan och  trolöshet. Om att vända tillbaka till Gud.

Joel – gav bilder av Guds straffdomar för de som inte följer honom. Vända om till Gud.

Amos – fördömde israeliternas religiösa hyckleri, förkunnade rätten att flöda fram.

Obadja – angrep edoméernas högmod och profeterade om deras undergång, talade om Israels återkomst till sitt land.

Jona – berättade vad som händer en profet som inte följer Guds order. Visar på Guds kärlek och omsorg.

Mika – avslöjade ledarskapets ekonomiska och religiösa bedrägerier. Hopp och Guds fred.

Nahum – förkunnar om Nineves fall, gläder sig över Guds straff mot en grym nation.

Habackuk – talar om att Gud väntar på den rätta tiden med att straffa alla ogärningsmän.

Sefanja – varnade Juda för undergång eftersom de övergett den levande Guden.

Haggai – manar folket att fullborda templets återuppbyggnad. Gud skall ge framgång till de som omvänder sig.

Sakarja – talade om Jerusalems återuppbyggnad. Rening av Guds folk och löfte om en kommande Messias.

Malaki – påminner om Guds kärlek, om välsignelse till alla som ångrar sig. Tal om en budbärare som ska komma.

Nya Testamentet

Evangelierna

Matteusevangeliet – berättar att Jesus är Messias, världens frälsare. Gamla testamentets löften infrias.

Markusevangeliet – koncentrerar sig på vad Jesus gjorde och var han gick, framställer honom som handlingskraftig.

Lukasevangeliet – beskriver detaljer om Jesus, som Israels och hela världens frälsare.

Johannesevangeliet – ägnar sig åt meningen med händelserna, att undren är tecken som visar vem Jesus är.

Missionen

Apostlagärningarna – berättar om hur Jesu efterföljare spred det glada budskapet om honom över världen.

Breven

Romarbrevet – beskriver Paulus uppfattning om den kristna trons grunder. Våra plikter mot varandra.

Första korintierbrevet – tar upp församlingens centrala problem. Visar på principerna för gudstjänstlivet.

Andra korintierbrevet – Paulus kärleksfulla omtanke om församlingen i Korint, hans lidande och tro

Galaterbrevet – om att stå i ett rätt förhållande till Gud. Det nya livet som kristen.

Efesierbrevet – Guds ande verkar i de troende. Att kristna lever i enhet och kärlek.

Filipperbrevet – uppmuntran i tron. Att följa Jesu exempel. Glädjen och friden att tro på Jesus.

Kolosserbrevet – endast Jesus kan rädda en människa och ge nytt liv. Leva det kristna livet.

Första tessalonikerbrevet – uppmaning att ivrigt leva ett liv som behagar Gud. Frågor om Jesu återkomst.

Andra tessalonikerbrevet – om att Jesu återkomst föregås av stor ondska. Att hålla fast vid tron.

Första Timoteusbrevet – varningar om falsk undervisning. Hur församlingen ska organiseras och ledas.

Andra Timoteusbrevet – att hålla ut som lärare och evangelist. Varningar för meningslösa diskussioner.

Titusbrevet – kristet ledarskap, plikter för medlemmar i församlingen, attityder bland kristna.

Filemonbrevet – att förlåta någon och hälsa välkommen.

Hebreerbrevet – trosstärkande om Jesus som större än alla andra i Bibeln, försonaren mellan Gud och människa.

Första Petrusbrevet – påminnelser om det glada budskapet. Betrakta lidandet som ett trosprov. Tröst.

Andra Petrusbrevet – värdet av sann kunskap om Jesus. Falska lärare. Jesu återkomst.

Första Johannesbrevet – Uppgörelse gentemot gnostiker. Leva som Jesus levde. Guds barn. Älska varandra.

Andra Johannesbrevet – Maningar att älska varandra. Varning för villolärare.

Tredje Johannesbrevet – Varning för en diktator  i församlingen

Jakobsbrevet – Tro och vishet, prövning och frestelse, att höra och göra. Behandla andra med respekt.

Judasbrevet – Guds dom över villolärare. Uppmuntran att hålla fast vid tron.

Uppenbarelseboken – Om tidens ände. Satans slutliga nederlag. Himlen och det gudomliga gestaltas. 

När skrevs Bibelns böcker?

Det antas idag att Bibelns äldsta delar återfinns i delar av den så kallade Pentateuken, de fem Moseböckerna; samma böcker som utgör judendomens Torah (Lagen). Den anses traditionellt ha skrivits av Mose även om vissa bibelforskare hävdar att en textkritisk analys visar att dessa böcker tillkommit under en lägre tid och att Pentateuken i sitt nuvarande skick blev slutgiltigt färdigställd runt år 400 f.Kr.

Därnäst följer profeterna, som enligt den ursprungliga uppdelningen inleds med det deuteronomistiska historieverket, ett historieverk över Israels historia, troligen färdigställt på 500-talet f.Kr. Efter dessa följde de egentliga profeternas berättelser, vilka inkluderar Jesajas, Jeremias, Hesekiels böcker samt Tolvprofetboken med de tolv så kallade mindre profeternas skrifter. Troligen har den här avdelningen fått sin slutgiltiga form före 200 f.Kr.

Den tredje avdelningen (Skrifterna) innehåller ett flertal kortare berättelser. Dessa torde inte ha färdigställts före 160 f.Kr., och troligen har det dröjt längre innan kanon fastställt vilka böcker som skulle ingå. Den slutgiltiga versionen av den judiska bibeln har troligen inte fastställts förrän efter att judendomen reorganiserades efter Jerusalems fall 70 e.Kr.

Inom den kristna kyrkan som använde en grekisk översättning av Bibeln, Septuaginta, kom denna judiska kanon inte att slå igenom, och därmed kom den kristna kyrkan att använda en del skrifter som den judiska traditionen uteslutit, de så kallade gammaltestamentliga apokryferna. Den sedan slutet av 1900-talet mest använda editionen av Gamla testamentet kallas Stuttgartensia.

Med den kristna kyrkans tillkomst uppstod även Nya testamentets böcker. Det började med att man gjorde samlingar av apostlabrev och skrev ned traditionerna om Jesus i evangelierna. I takt med att allt fler varianter av skrifterna cirkulerade blev det vid mitten av 100-talet nödvändigt att ge besked om vilka skrifter som godkändes av kyrkan. Ett flertal sådana listor med kommentarer finns bevarade. I ett rundbrev år 367 angav Athanasius vilka skrifter som tillhör kanon. Däri uttryckte han de östliga kyrkornas syn och genom historien har större delen av kristenheten hållit fast vid dessa avgränsningar. Det språk som Nya testamentet är skrivet på kallas koiné-grekiska och är vardaglig grekiska. Den allmänt använda grekiska editionen kallas Novum Testamentum.

Svenska Bibelöversättningar

För att göra bibeln tillgänglig för en bredare läsekrets har bibeln översatts till en mängd moderna språk, däribland svenska. Översättningarna kan som enklast antingen vara översatta med fokus på att det ska vara korrekt ord-för-ord, tanke-för-tanke, parafras eller när det gäller psalmer och liknande att de ska vara melodiskt sammanhängande. Men då ord ofta har olika meningar och utsträckningar i olika språk tvingas en översättare alltid göra val. På svenska finns ett flertal olika bibelöversättningar. Den äldsta kända tillhörde kung Magnus Eriksson. Den har dock gått förlorad och man vet inga detaljer om den.

Officiella svenskspråkiga översättningar

Gustav Vasas bibel (1541)

Nya testamentet utkom 1526

Gustav II Adolfs bibel (1618, nytryck av Gustav Vasas bibel med tillägg av versindelning m.m.)

Karl XII:s bibel (1703, revision av Gustav Vasas bibel)

1917 års kyrkobibel (1917)

Bibel 2000 (1999, officiell översättning för de flesta svenska kristna samfund)

NT 81 (1981, Nya testamentet)

Tillägg till Gamla testamentet (1986, Gamla testamentets apokryfer)

På konungadomet.unixploria.net använder vi kakor. Kakor är små textfiler som lagras på den enhet du använder för att besöka oss. Textfilen som skickas är inte skadlig och innehåller ingen programkod.   Jag vill veta mer!

error: Content is protected !!